Jag ligger under sängen. Hör hur han säger mitt namn och plötsligt tar han tag i min fot. River upp mig med all kraft. Jag tror att min död är kommen. Han tar tag i min arm.
Vrider runt den och släpar mig längs golvet till vardagsrummet. Där inne får jag höra en massa. Att jag är världens sämsta mamma. "Vill du att vår dotter ska bli hora?", "Varför gjorde du det?" "Varför låg du med någon annan?", "du är värd INGENTING din dumma slyna!", "jag skall DÖDA DIG".

Jag låg där på golvet, han rörde mig inte. Men i mitt huvud snurrade bara tankar om hur han skulle döda mig, hade han ett vapen? Skulle det gå snabbt? Min dotter...min lilla dotter...vad skulle hända med henne? Nej, jag ville inte dö!

Ahmed började lugna ner sig. Så berättade han att han bokat ett samtal på socialbyrån. "Vi skall skriva avtal om gemensam vårdnad. Du säger INGENTING. Du skriver på och så går vi ut. Jag har även sagt till dagmamman att ingen av oss två får hämta dottern innan vi har avtalet om gemensam vårdnad!" Jag klär på mig. Ahmed pussar mig på pannan medan jag hulkar efter luft. Han säger att det skall ordna sig.

Vi går in till socialen. Inne i rummet sitter två kvinnor och tittar på mig fundersamt. Jag har trots allt haltat in. Jag har blodspräckt läpp och jag blödde näsblod för en stund sen.

Så börjar de fråga. "Har något hänt laulola? Det är väl inget våld inblandat? Du ser så ledsen ut."

Då börjar jag störtgrina men samlar mig fort då jag ser Ahmeds blick. Jag svarar bara att allt är bra eller något åt det hållet. Socialdamerna vill först inte göra något avtal för de säger sig vara oroliga för min hälsa. Men Ahmed övertygar dem och avtalet skrivs på.

Vi hämtar Sahra. Min lilla, glada flicka som inte har en aning om vad som hänt. Jag vet inte heller. Jag vet inget alls längre.

Väl hemma så verkar inte Ahmed så brydd. Han bara ligger framför tv:n. Jag är mer fundersam. Vad skall jag göra? Hur ska jag sticka? När han sover? Hur?

Vi äter sen middag. Jag äter inget. Jag är tydligen överviktig även om jag väger ynka 54kg.

Sen kommer det värsta. Det är när Sahra skall sova. För jag vet att Ahmed kommer att dra igång något när hon somnat.

Jag tittar på min dotter som sover där och börjar gråta. Är det sista gången jag lagt henne för att sova?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Efter tjat och diskussion så går jag med på att flytta närmare mina föräldrar. Min pappa + några släktingar hjälper till. Vi flyttar in i en väldigt fin lägenhet som ligger på ett av de finaste områdena i kommunen. 3 rum + kök, 80 kvadrat. B...

Jag har, som de flesta förstått haft huvudansvaret över barnen. Jag har matat, tröstat, bärt och vaggat mina barn till sömns. Samtidigt har jag även fått uppleva de mest spännande och roliga tiderna i mina barns uppväxt. Ahmed deltog också i en d...

Du är en hora Du är världens fulaste som finns Faan vad du är fet Du gör fel mat Din mat är äcklig Du får inte gå ut Du får inte ringa(han har tagit min telefon) Dina vänner är skit Din familj är skit Alltså ibland kan man tro att du är ...

Ja, som sagt så skrev jag ju att det kanske finns nån annan som just nu lever i ett misshandelsföhållande, eller någon som tagit sig ur det hela, kanske känner igen sig i det som jag beskriver. När man blivit slagen, förnedrad eller blivit psykisk...

Det finns minnen som är så starka. Så starka att jag aldrig kommer att kunna göra mig av med dem. Kanske en dag, men just nu, tre år senare är de starka minnena lika starka. Man förtränger det som har hänt och så ligger det någonstans i bakhuvudet...